Kämpa med Meja

Jag läser Kenzas blogg och sedan hon länkade till den här otroligt fina bloggen har jag helt fastnat och läser den varje dag. ( http://mejaminmeja.blogspot.se/ ) Har läst alla inlägg och det är den första jag klickar mig in på när jag vaknar och den sista innan jag somnar. Det handlar om Meja, snart 5 år tror jag, som lider av en allvarlig cancersjukdom, aggressiv högrisk neuroblastom heter hennes diagnos. När de upptäckte den hade hon en stor elakartad tumör i anslutning till ena njuren som sedan spridit sig lite kors och tvärs och även metastaser i bl.a ryggraden, höften och benen. Imorgon påbörjar Meja sin högdos-behandling på Huddinge sjukhus och jag hoppas av hela mitt hjärta att allt går vägen.
 
 
Meja har en egen insamling på barncancerfonden i sitt namn, pengarna går inte på något sätt till henne utan till forskning, information och familjestöd. http://www.barncancerfonden.se/19251/# (Titta gärna in och ge en gåva, det är alla sjuka barn mer än värda och jag tror minsta lilla stöd kan göra skillnad) Jag tycker det är så sjukt orättvist och hemskt att vissa drabbas av något sånt här i livet och det gör typ ont i mitt hjärta av att se folk lida så. Har fått större förståelse för hur mycket livet egentligen betyder, hur mycket man ska uppskatta att man är frisk osv och inte klaga på småsaker. Sen vet jag också att alla kämpar med olika saker och att man inte ska jämföra sina problem, men som sagt, man ska vara glad att man är frisk.
 
Fina lilla Meja, jag vill säga att jag tycker du är en grym kämpe och att jag tänker på dig och hur du mår flera flera gånger varje dag. Jag ska hålla alla mina tummar varje dag under högdos-behandligen och hoppas innerligt att det kanske hjälper lite. Jag känner inte er inte men kan inte låta bli att känna medlidande.
 
 
Många många styrkekramar till hela familjen, jag hejar på er!
 

Duktig tjej

Efter tjat från min systers håll om en träningskompis har jag nu tagit upp mitt medlemsskap på gympozz igen. Kört ett pass redan, känns bra!

31:a juli

Imorgon är det augusti, oommmgg va snabbt tiden går. Snart börjar skolan igen, blandade känslor som vanligt. Liiiite skönt vad gäller rutiner och att vardagen blir mer strukturerad, sånt kan jag känna lite att jag saknar. Sen såklart att jag får träffa tjejerna varje dag, det är bra. Men lite panik får jag över att det är så lite tid kvar innan vi är tillbaka där igen, bara 2,5 veckor typ... Redan i vintras sa jag att det enda jag ville var att komma från stan men någonstans har jag inte kommit, och snart är jag fast här pga skolan och allt plugg igen. Eller okej, under en helg har jag iaf fått sluppit eskilstuna, när jag var i västervik med tjejerna. Får leva på det tills nästa tillfälle att åka bort nånstans kommer.