Ett år

Idag (eller ja igår, klockan är efter tolv) har jag varit här på behandlingshemmet i ett helt år. 365 dagar. Och jag kan bara säga; fan vad fort det har gått. Det känns som det var typ förra veckan som jag vinkade av mamma och pappa här på gården efter att vi burit in alla grejer i det som skulle komma att vara mitt rum för den närmsta tiden. Det känns inte alls som det redan har gått ett helt år sen dess. Men samtidigt; gud vad mycket jag hunnit med på dessa 365 dagar. Jag har lärt känna massor av nya människor, öppnat upp mig och blottat mitt inre för personer jag lärt mig lita på och som just nu är väldigt viktiga personer i mitt liv. Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv, om andra, om känslor, om tankar, destruktiva beteenden, strategier och färdigheter Osv osv. Jag har på riktigt tagit tag i mina problem och jobbar på med dom. Dock har jag gått lite bakåt på senaste men jag har ändå gjort stora framsteg sen jag kom hit. 


Tiden går fort men står samtidigt still. Ångesten gör att man sitter fast, är kvar i det gamla, är rädd för det nya. Lite komplicerat det där. Men jag jobbar på det. Och jag är tacksam för den hjälp jag får här.

Till vänster 👈🏻 På bryggan den 9onde maj 2016, dagen jag kom ner hit. 

Till höger 👉🏻 9onde maj 2017, samma brygga, samma kläder, annan hårfärg. Samma samma men ändå helt annorlunda. 

1 Mamma:

skriven

Ja helt otroligt hur fort tiden går. Tacksam varje dag för att du fick chansen att komma till behandlingshemmet! Du gör ett fantastisk jobb och vi är så stolta över dig! ❤️❤️❤️

2 Motmor:

skriven

Du har verkligen varit generös med att låta oss ta del av din behandling.👍🏻Skillnaden är ju uppenbar.💞 Saknar dej!❤️

3 Maja:

skriven

Du är bäst ❤

4 Annica:

skriven

Vilken bra summering. Viktigt att komma ihåg vilka fantastiska framgångar du gjort detta år även om det ibland blir ett steg bakåt. Hoppas vi ses snart min vän.

Kommentera här: