Tack och hej

Hur ska jag droppa denna bomb då? Jag har flyttat från behandlingshemmet. Lång historia kort; dom vill inte stötta mig i vissa saker som jag känner att jag behöver för att kunna leva ett lyckligt liv i framtiden. Jag fick göra ett val. 1. Fullfölja min behandling på deras vis eller 2. Bli utskriven och gå min egen väg. Jag valde alternativ nummer 2. Jag fick en vecka på mig att packa mina grejer och flytta hem men efter att jag fick reaktioner på mitt beslut som gjorde mig väldigt besviken valde jag att åka på en gång. 


Har fått höra att jag inte kommer klara detta och att jag inte tänker rationellt, men för mig känns det mer än rätt. Det kom plötsligt, jag vet, men jag har inte känt mig trygg där på länge. Brand, två dödsfall, omstrukturering, personal som slutat, terapeutbyte osv osv. Jag valde ändå att göra ett försök och ge allt med min nya terapeut men det kändes ändå inte helt hundra. Sen när detta helt plötsligt kom och vände upp och ner på allting blev valet lätt. Och det handlar mycket om självrespekt också. Det kändes helt enkelt inte bra och rätt för mig. Jag hade kanske tänkt annorlunda om jag hade lång tid kvar, men jag skulle ändå flyttat om ca en månad så jag kände att jag lika gärna kunde flytta nu. Jag hade nog inte kommit så mycket längre på behandlingshemmet ändå. Hade förmodligen fått ett bättre avslut - ja, men jag har ändå redan sagt farväl till dem som jobbat närmast mig under dom här 1,5 åren, eftersom dom redan slutat. 

Det här känns RÄTT för mig och jag är sjukt tacksam över allt stöd jag fått från de flesta jag berättat för. Mest tack till familjen som välkomnar mig hemma med öppna armar. Sen finns det dom som inte tror på mig och försöker sänka mig, och till er vill jag bara säga - jag ska visa er. Ni ska få ångra vad ni sagt. Så är det bara. 

1 Emmi:

skriven

Du är så stark ja vet att du fixar detta kärlek till dig❤❤💪

2 Anonym:

skriven

❤️❤️❤️

3 Josefine:

skriven

Klart du fixar det! Heja bästa Fanny ❤️

4 Motmor:

skriven

Bra Fanny!👏🏻Duktigt jobbat. Tänk inte tillbaka. Du fixar det här😘👍🏻

5 Emelie:

skriven

WOW du är bäst🌟❤️❤️❤️

6 Josefine :

skriven

👊🏼👊🏼👏🏼👏🏼❤️❤️

7 Anonym:

skriven

Har följt dig en längre tid , sen innan du flyttade till behandlingshemmet , hittade din blogg av en slump . Vill bara säga att du verkar vara en helt fantastisk tjej , så stark och klok . Jag önskar dig all lycka till och vill bara att du ska kunna leva ett " normalt" liv. Är själv mamma till " vuxna" barn som har mått dåligt i perioder , och jag tycker du har helt fantastiska föräldrar som har flyttat närmre dig . Vilken tur att du kan flytta hem till dom nu❤️ Hoppas du fortsätter att skriva o berätta om din vardag , tycker du är så duktig på att sätta ord på dina känslor. Kramar till dig ❤️

8 Pia:

skriven

Du grejar allt du bestämmer dig för att du ska klara. Kram till dig och var snäll med dig själv, du är viktigast i ditt liv och dina val. Kram

9 Jenny:

skriven

Bästa Fanny ❤ Du är stark och jag önskar dig verkligen all lycka till! Många många varma kramar 💕

10 Emma:

skriven

Du har kommit långt på din resa, du har gjort så många rätt. Jag litar på dig. Då, som nu och för alltid! Heja! ❤️❤️❤️❤️

11 Sara:

skriven

Fantastiska du. Allt du fått stå ut med denna vecka får mig att koka. Vi tror på dig, vi som känner dig (och likt här många andra också). Jag saknar dig så men blir varm inombords när jag tänker på hur stark du är. Du är modig och jag tvivlar inte alls på att du ska klara det här. Det är din tid att leva i en vanlig vardag nu ❤️❤️

12 Michelle:

skriven

Tror på dig och glöm inte hur bra du är! KRAM<3

Kommentera här: