Att återvända

Har haft två lediga dagar, igår och idag, och idag var jag och hälsade på Märta och Sara på behandlingshemmet jag bodde på. Det är mycket tankar och känslor som rörs upp av att komma dit. Miljön, lokalerna. Det är ett mycket fint och mysigt ställe men det väcker minnen, såklart. Både bra och dåliga. Det hände så mycket under tiden jag bodde där, alltifrån bra och roliga saker till hemska och fruktansvärt svåra. Tiden där var otroligt viktig för mig, mitt tillfrisknande och mitt liv. Otroligt viktig. Periodvis mådde jag SÅ dåligt där, behandlingen var det hemskaste och svåraste jag någonsin gjort. Men samtidigt hittade jag en enorm trygghet där och i personerna som hjälpte mig där under den tiden. Som fanns vid min sida och stöttade mig i att vända mitt liv. Det är otroligt stort och jag är så tacksam över det att jag nästan vill fälla en glädjetår. Men det är jobbigt att komma tillbaka. Klump i magen. Minnen från jobbiga stunder kommer upp. Och saker och ting är inte som förut. Inte många personal som jobbade när jag bodde där finns kvar, och de boende är också nya. Det är så konstigt när saker och ting förändras. Men så är ju livet. It goes on. Hade mycket tankar ock känslor i bilen påväg hem, lite saknad (efter tryggheten, tror jag), lite ångest, lite ledsenhet, lite rädsla. Men också lättnad. För jag är påväg mot ett annat liv nu. Ett liv där jag ska göra saker jag mår bra av, umgås med personer jag mår bra av. Ett självständigt liv utanför behandlingshemsvärlden. 

Vill tacka älskade S och M för att dom två (speciellt) gjorde tiden där så bra som det bara gick. Att jag fick ha någon att umgås med, skratta med, gråta med, gjorde så mycket. Tack för att jag fick dela resan med er ♥️

1 Sara:

skriven

Att träffa dig och Märta har betytt så mycket för mig. Ni har gjort min tid här mycket lättare. Tacksamhet att ni släppte in mig i er duo.
Det var som vanligt lika mysigt att träffa dig idag <3
Kram

Kommentera här: