På benen

publicerat i Allmänt, Min kamp;

På benen igen. Inte på topp kanske men på benen i alla fall. Lyckades ta mig tillbaka till jobbet denna vecka som planerat och det gör mig gott när det inte blir för mycket. Trots att jag bara var borta en vecka hade dom saknat mig, det första jag möter när jag kommer är gulletanten i sin rullstol som rullar mot mig med armarna utsträckta och ropar mitt namn. Så fint💓


Har även börjat ERGT denna vecka. En gruppbehandling för självskadare. Även fast jag inte har ett ”renodlat” självskadebeteende längre (som dom kallar till exempel att skära sig, som var mitt sätt ett tag) så är jag inte snäll mot min kropp och straffar den på olika sätt. (The ugly true.) Jag är inte perfekt, balansgången är svår och jag faller ner i olika gropar på vägen mot ett friskt och hälsosamt liv. Men målet är där framme och även fast vägen må vara snårig och krokig ska jag dit. Det var konstigt att sitta i grupp igen, med andra som är som jag. Konstigt men också skönt. Och känslosamt. Även fast jag redan kan mycket var det mycket som åter kom som ögonöppnare litegrann. Det blir nog bra, terapeuterna verkar toppen och jag är motiverad till att ta mig dit varje vecka under hösten och göra detta jobb tillsammans med mig själv, de andra och terapeuterna för att bli en ännu skickligare överlevare och vinnare. 

Ledig helg nu och idag har jag träffat en saknad kusin och hennes sambo. Blev bad i havet och lunch på resturang längs med strandpromenaden.💙 Imorgon åker jag till kära människor på landet. Måste måste måste verkligen ta tag i plugg men behöver andas också. 

Kommentera inlägget här :